Dag 41
Temp: Ej tagen
K/B +/+
Jag kom ju på att om två veckor får vi även plocka bort alla mattor som ligger runt om i lägenheten, äntligen kommer det bli lätt att städa igen :)
Jag tror att Libras läkningsprocess har gått betydligt mycket fortare än vad det gjort för många, minns att det stod något i foldern vi fick med oss hem "detta är extra viktigt om hunden går på 3 ben" och jag minns inte riktigt vad det var men det var något man skulle göra efter ett viss antal månader. Libra har gått på benet sen dag 1 och hade inte pälsen varit kortare på vänstra sidan skulle man aldrig kunnat gissa att hon blivit opererad. Samtidigt tar vi inga risker utan vi går efter schemat som det är sagt. Det dröjer ju trots allt 2 månader innan benvävnaden hunnit växa fast i protesen så att den inte kan lossna.
I morgon ska vi till luleå igen och mamsen ska följa med :) Måste stiga upp och bada henne innan vi far (jobbar natt) så att hon är ren när hon kommer dit :)
Libra har blivit som en helt annan hund nästan vid vissa tillfällen. Det är som att hon har varit lugn och så för skadan men nu när hon inte är skadat längre kommer hon in i en försenad pubertet nästan. Hon har blivit VÄLDIGT doftintresserad, springer med nosen i baken nästan hela prommenaden och har blivit mycket mer skällig, för 2 månader sen hade jag nästan aldrig hört Libra skälla två skall på raken nu skäller hon åt allt som är lite ovanligt. Hon drar i kopplet (vet inte om det är för att hon är understimulerad) men det har hon heller aldrig gjort tidigare. Så nu kanske hon kan leva ut och vara en tok-flat och inte så lugn som alla säger. Det kanske har varit hennes sätt att visa att hon har haft ont?
Jag hoppas verkligen att jag slipper gå igenom något sånt här igen för det har varit jobbigt trots allt. att nite få tävla och ställa ut och att jämt veta att någon gång måste vi operera och när blir det, man kunde knappt göra upp några semesterplaner för vi visste inte vad som skulle hänt tills dess. Nu är det i alla fall bort gjort och jag hoppas för allt i världen att hon ska få förbli frisk nu för hon har varit med om allt mellan himmel och jord redan och hon är bara 15 månader! Men hon är en stjärna, min stjärna!
/Sanne johansson
K/B +/+
Jag kom ju på att om två veckor får vi även plocka bort alla mattor som ligger runt om i lägenheten, äntligen kommer det bli lätt att städa igen :)
Jag tror att Libras läkningsprocess har gått betydligt mycket fortare än vad det gjort för många, minns att det stod något i foldern vi fick med oss hem "detta är extra viktigt om hunden går på 3 ben" och jag minns inte riktigt vad det var men det var något man skulle göra efter ett viss antal månader. Libra har gått på benet sen dag 1 och hade inte pälsen varit kortare på vänstra sidan skulle man aldrig kunnat gissa att hon blivit opererad. Samtidigt tar vi inga risker utan vi går efter schemat som det är sagt. Det dröjer ju trots allt 2 månader innan benvävnaden hunnit växa fast i protesen så att den inte kan lossna.
I morgon ska vi till luleå igen och mamsen ska följa med :) Måste stiga upp och bada henne innan vi far (jobbar natt) så att hon är ren när hon kommer dit :)
Libra har blivit som en helt annan hund nästan vid vissa tillfällen. Det är som att hon har varit lugn och så för skadan men nu när hon inte är skadat längre kommer hon in i en försenad pubertet nästan. Hon har blivit VÄLDIGT doftintresserad, springer med nosen i baken nästan hela prommenaden och har blivit mycket mer skällig, för 2 månader sen hade jag nästan aldrig hört Libra skälla två skall på raken nu skäller hon åt allt som är lite ovanligt. Hon drar i kopplet (vet inte om det är för att hon är understimulerad) men det har hon heller aldrig gjort tidigare. Så nu kanske hon kan leva ut och vara en tok-flat och inte så lugn som alla säger. Det kanske har varit hennes sätt att visa att hon har haft ont?
Jag hoppas verkligen att jag slipper gå igenom något sånt här igen för det har varit jobbigt trots allt. att nite få tävla och ställa ut och att jämt veta att någon gång måste vi operera och när blir det, man kunde knappt göra upp några semesterplaner för vi visste inte vad som skulle hänt tills dess. Nu är det i alla fall bort gjort och jag hoppas för allt i världen att hon ska få förbli frisk nu för hon har varit med om allt mellan himmel och jord redan och hon är bara 15 månader! Men hon är en stjärna, min stjärna!
/Sanne johansson
Kommentarer
Postat av: Lina
Kerstin har också blivit förändrad sen op, men i hennes fall tror jag det beror på tristess..hon är mer skällig utomhus och mer ouppmärksam.
Ja fy f-n vad trist det är med rehab! Vackra höstdagar som denna hade man ju helst av allt vilja gå långpromenader i skogen och käka blåbär eller nåt, inte ta 5 minuters promenader runt kvarteret...
Föressten, är det mamsen eller Liba som ska badas innan Luleåbesöket? ;-)
Postat av: Lina
Jag är faktiskt förvånad över hur långsamt pälsen växer, och hur ojämt. Det ser ut som att vissa hårtstrån har vuxit ut i full längd medan andra knappt vuxit nåt. Konstigt. Libras päls då?
Äter hon glukosamin föressten?
Postat av: Pliing med flatten Fluxx!
Ohh...så duktig hon måste ha varit, med det hon har gått igenom, stumpan!
Trackback
