Libra & Tile

Japp i söndags var jag på hundutställning i umeå anordnat av SSRK, och jag ställde inte Tile. Gud så skönt att kunna gå runt och slippa tänka på hundar och bara titta på andras :)

Grattis till Ingela och Quattro som slog Caci-hundarna och blev BIM, det är inte ofta det händer :P! Snygga Änni blev BIR.

18 tollare var anmälda, men det haglade 2:or och ett enda CK delades ut till en champion-hane :P!

Efter det åkte jag hem med Martha, vi stannade på vägen i bygdeå hos en tollaruppfödare som Martha hade ställt en hund åt och lämnade igen hunden, blev bjudna på kaffe och man fick sig en liten valpdos av en bedårande söt liten setter-valp :)

I kväll är det träning i totohallen med SBK, hoppas Tile är på träningshumör :P!!

Får jobba eftermiddag i morgon, HALLELUJA!! Slipper stiga upp :P!!

Varit i skogen med hundarna, det blir RENT inne när dem kommer in, INTE :P!


/Sanne Johansson

Som rubriken lyder så har inte min blogg dött, den har bara tagit en break.


Jag har för det första inte haft så mkt och skriva om, tävlingar och utställningar är över för säsongen och nu är det bara träning inför lk3:an som gäller och hur kul är det att läsa inlägg om det?

Hundarna är dessutom friskförklarade av den självutnämnda Libra - och Tileexperten, nämligen mig själv :P Jag kan ju mina hundar bäst och ser hur dem mår, reagerar och känner. Så det är 1,5 vecka sen olyckan och inga komplikationer har uppstått eller liknande så vi har haft TUR!!! Och lärt sig en läxa!

I kväll är det träning i totohallen, äntligen har dem fått dit mattorna :D!!

Tile fäller som en idiot för er som är intresserade av att veta det, det blir typ dammsugning 2 gånger om dagen om man ska ha det hårfritt i mer än 10 sekunder.

Får se om jag ryms att haka på Katarina and the gang till umeå på söndag och kika på utställningen, massa underbara tollare :) Samt över 100 flattar, fast jag är lite less på att vara vid flat-ringen, det är så mkt skitsnack så man mår illa ibland. Fst ska bli kul och se om Anja äntligen lyckas knipa sista certet och ska bli kul och se hur stor Jalla (Ättans syster) har blivit!






Tiles päls, detta är 3:e gången på 24 timmar som vi kört igenom henne med furminatorn, det finns inget slut :P!








/Sanne Johansson

Ja vi håller tummarna att dem ska fortsätta må så här bra. Dem är pigga och busar, äter bra och verkar inte ha ont alls.

Jag själv har haft en sprängande huvudvärk i 2 dagar, jag tror att det var när Tile slutade halta och dem började busa och vara "normala" igen som spänningen släppte för mig, igår sov jag nästan hela dagen och somnade ändå efter 23 på kvällen och sov hela natten, vaknade på morgonen igen men ont i huvudet så jag sjukskrev mig idag också. Men i dag på dagen har det varit MYCKET bättre än igår! Har gått en prommis med vovvarna och dem springer omkring som vanligt, dem reagerar inte på bilar, andra människor, hundar eller oss. Så jag hoppas att dem tog det här riktigt bra!

Jag har även ÄNTLIGEN hittat en kong med snöre av orginal, tror jag iaf :) Så snart har jag alla tillbehör för att börja träna Tile i Lk3, har redan börjat med fjärren lite smått inomhus, samt sättande under gång vilket hon verkar ha lite svårt för och blandar ihop det med ställande under gång, men det kommer väl :)

I morgon blir det jobb, har typ längtat :)

På fredag blir det premiär av "New Moon", jag tyckte ju att andra boken i twilight-serien var den bästa men har hört att filmen inte är lika bra men det återstår ju att se :)




KONG :)!!!!






/Sanne Johansson

Hundarna mår fantastiskt bra efter vad dem varit med om, det verkar inte sätta sig i skallen iaf, sen om det kommer någon inre blödning vet jag inte men dem är precis som vanligt, goa och glada.

Dem får fortfarande smärtstillande för deras kroppar måste vara mörbultade och jag vill inte att mina älsklingar ska ha ont.

Efter denna händelse är det mkt som snurrar runt i huvudet, alla dessa dumma "tänk om jag gjort si eller så i stället". Sen även att hundarnas VILJA att komma till mig och vårat band tillsammans vad det som orsakde detta, hade jag inte varit intressant eller någon som hundarna inte tyckt om skulle dem aldrig sprungit ut mitt i gatan. Så i detta fall straffas man för att man bygger upp ett bra band och förtroende med sina hundar.

Dessutom är jag livrädd att detta ska sätta sig psykiskt, att dem kopplar ihop att springa mot mig = bil, krasch, smärta. Har inte vågat göra en inkallning eller att Isak skickar dem emot mig, jag vågar inte än. Hundar förknippar saker med det som sker just då, så jag HOPPAS att alla tusen och åter tusen positiva inkallningar ska väga upp i vågskålen mot det otroligt negativa och smärtsamma som hände.

För mig känns hela olyckan så overklig, det känns som det var flera månader sen det hände, paniken, chocken gör nog sitt i sitt försvar att hålla borta det dåliga.

Jag fattar inte vilken ängel som vakat över oss och som gav mina hundar all sin tur, för det kunde inte ha gått bättre rent fysiskt. Har hittat lite småsår på Libra på högra sidan där hon blev träffad men annars är hon precis som vanligt.
Tile har slutat att halta och är go och glad som förut, följer efter mig och vill vara nära sin mamma :)


Så jag tackar gud, änglarna och alla andra som gjorde att detta inte blev värre än vad det kunde ha blivit, och tro mig jag har lärt mig en läxa!

Har beställt en metallapport som kom idag för våran träning inför Lk3, Tile tog den med glädje och ville sen inte släppa den, det bådar gott inför träningen :)



Min söta Tile-tus med metallapporten stolt i munnen :)






/Sanne, Libra och Tile

En hundägares mardröm har nu skett, Libra och Tile har blivit påkörda av en bil just utanför lägenheten. MEN tur i oturen verkar det som att dem klarat sig mirakulöst bra.

Jag hade just skjutsat hem Rasmus (min bror) och kom ner till hyreshusets gemensamma carport och såg Isak med hundarna på andra sidan vägen, jag tutar så dem ska stanna så jag kan följa med dem på prommenaden. Jag hoppar ut ur bilen och börjar gå emot dem.

Då händer allt väldigt fort trots att i mina ögon känns det som det går i slow motion. Hundarna får syn på mig och som vanligt är dem lösa och börjat därför kuta emot mig, ut på vägen och PANG!




























Libra blir rämmad av bilen som frontalkrockar med hennes ömtåliga lilla sköra kropp, Libra skriker och flyger framåt flera meter, Tile springer in i sidan i bilen.
Jag står bara och skriker ut i panik och grannar samt andra människor som är ute med hundar komer springandes, Libra kommer släntrande och ser ihopkrupen ut, vill inte resa på sig först och jag befarar det värsta, att protesen lossnat.

Tile kommer gåendes med svansen mellan benen och haltar på höger framben. Förare stannar och ser lika chockad ut som oss andra.

Jag får snabbt tag i veterinären som kommer på 20 minuter upp till stationen där vi möts. Hon söker igenom bägge hundarna och lyssnar, klämmer och känner och hittar ingenting förutom ett litet pyttesår under Libras högra öga.

Föraren följde med oss till veterinären och han var lika orolig för hundarna som vi. Vi kollade på hans bil som var helt tillplattat framtill där Libra blivit träffad. Men han ville inte ha några pengar för skadorna eller liknande utan ville bara veta att hundarna skulle bli bra.

Vi ska nu i natt hålla koll på slemhinnor så det inte blir någon inre blödning, men dem verkar inte ha brutit något ben eller liknande och det enda ytliga sår som Libra hade var det lilla under ögat...

Fick med oss smärtstillande och BÄGGE hundarna hem så nu är det observation från våran sida som gäller samt hålla koll på Tiles framben som hon har ont i.

Jag har aldrig varit med om något så fasansfullt som att se detta, allt gick i slow motion och jag kunde inte tänka klart trots att allt jag gjorde blev rätt.

Så tur i oturen hade vi verkligen och föraren var fantastisk!




Libras enda ytliga sår. TUR i oturen!





/ En skärrad Sanne Johansson







_______________________________________________________________________________

UPPDATERING:


Natten har gått bra och ingen förändring än i deras slemhinnor. Tile haltar fortfarande ganska ordentligt på sitt ben,
veterinären sa att det satt uppe i skuldran och det var väl förmodligen där som hon fick ta emot smällen av bilen. Så blir hon inte
bättre på ett par dagar får vi röntga.

Libra verkar ha ont i hela kroppen, piper också ibland oroligt. Inte så konstigt med tanke på hur bilen såg ut efter smällen.

Hur mår jag själv? Ja jag är chockad, orolig, ledsen, ångerfull, deprimerad och väldigt slut i kroppen. Vaknade i morse av att kroppen
värkte, hade nog spännt mig en del igår och jag kan inte ens föreställa mig hur hundarna tar det. Deras chock och smärta hade jag med GLÄDJE tagit ifrån
dem så dem slipper allt det onda och allt det hemska som hänt dem, OM jag kunde byta så skulle jag göra det!

Nu blir det en ordentligt tillsyn av hundarna i minst 2 veckor då inre blödningar kan uppstå senare, dessutom gick dem nog på adrenalin igår.
Att dem står upp just efter en kraftig krock med en bil betyder inget positivt!

TACK alla som hört av sig och som bryr sig, det betyder mkt och just nu är mina hundars välbefinnande det viktigaste!







/Sanne Johansson 

Ja nu har jag jobbat 1,5 vecka och jag trivs så det inte är sant. Känns som jag hittat rätt, med allt :) Tien bara susar förbi och jag känner att 6 månader är alldeles för kort tid!

Ang. förra helgens tävling så har jag inte riktigt kommit över än att Tile helt plöstligt fick för sig att göra sitt bästa, men en JÄKLIGT härlig attityd, hon hade kunnat få 100 poäng och jag hade ändå varit nöjd för attityden som fanns hos henne var guld värd! Hon gick så snyggt under fria följet att jag fick gåshud :)

Nu har jag lagt upp en plan inför lk3, hur vi ska träna och jag kommer nog inte starta henne förren till våren, såg det var en tävling i maj i skellefteå, vi får väl sehur långt vi har kommit då, det är inte lika lätt att träna nu när det är snö :)!


MEN det roliga är att SSRK nu börjar med sina populära inomhusträningar på totohallen, min favoritplats att vara på med inomhusträning. Bra störningar med lukter, andra hundar m.m. Trevligt folk, man har ingen "ledare" utan alla tränar var och en och hjälper varandra :) TREVLIGT :)

På lördag blir det utställning för min låtsaspappas korthåriga Vorsteh i umeå på vorstehklubben :) Jag ska ställa honom, det gick ju så bra sist ;) Men nu är det ju i juniorklass så då får vi se om han är lika snygg fortfarande :) Sen skulle vi vara med i uppfödargruppen men hans uppfödare, ska bli skoj och se några andra hundar än bara flattar som ställs ut för där är det alltid samma personer som är med och snackar skit om varandra utanför ringen :P






Dobby och jag i somras när han blev BIS-valp av alla valpar :)








Nä nu ska jag snart se Greys Anatomy ;)






/Sanne Johansson

Ja, i morse låg jag i sängen och funderade mycket på om jag skulle skita i dagens tävling eller inte, för det var så mkt som inte stämde m.m.

Jag brukar inte ha så här roligt på jobbet, men kul är det och massa skratt blir det :)

Ja idag var första dagen på det nya jobbet, ett äldreboende i stan så det tar 15 minuter dit med cykel :) Det var mkt att lära sig och mkt att ta in men supertrevlig personal och goa äldre människor :)

Har börjat träna in tass-target på Tile, en musmatta. Ska ha den och få henne att springa ut till rutan, för hon använder INTE ögonen alls, oavsett vad jag lägger dit utan börjar "söka" med näsan halvvägs, så om jag tränar in den här och hon ska springa till den och sätta tassen på så kanske hon börjar använda ögonen också!!!!

Det är tävling i helgen, jag får se hur det blir. Ska nog ut och träna i morgon för idag orkar jag inte!

Annars händer det inte så mkt just nu!!



Nä nu ska jag slappa framför TV:n :)