1 år sedan operationen!

Idag är det en stor dag, det är alltså exakt 1 år sedan Libra opererades och den egentliga anledningen till att jag starta den här bloggen. Så att alla nära och kära kunde följa hennes resa tillbaka till ett normalt hundliv och hur bra har det inte gått då:)? Jag är så stolt över min prinsessa som kämpat och kämpat, inte bara med själva läkningsprocessen, utan rehab, diverse återbesök, röntgen, små infektioner som uppstått efter operationen, oss bärande på henne upp och ner i trapporna i 2 månaders tid, inte springa eller bada på hela sommaren, vara stilla medans andra rörde på sig, ha hela lägenheten full med mattor. Jag tror inte många andra hundar hade klarat det, men hon förstod att hon var tvungen att läkas, min fina älskling.

Hon är ju min första egna hund och en helt fantastisk sådan. Hon har varit lätt att ha och göra med i ALLT. Så TACK Veronica för att jag fick förtroendet att förvalta min lilla älskling som alltid kommer ligga närmst hjärtat! 

Hur mår Libra idag då? Hon mår bättre än någonsin, hennes höft är bra, hon tar fortfarande lite kortare steg med vänsterbenet, har inte lika mkt muskler än på det, men om ingen hade vetat kunde ingen se förutom vi som vet om :) Så TACK Ole Frykman och all personal på Strömsholm som tog hand om min bäbis för ett år sedan :)

Oturs-Libra är förövrigt nu bra i örat och jag har då slutat att ge henne antibiotika. Hon äter lika mkt som Tile och är superfin i päls och annat :)

Tile är förövrigt numera en tjockis, hon ser lite fet ut haha, så hon ska få lite mindre mat nu ett tag :P


Första dagen hemma efter operationen


Och så här såg det ut när vi rastade henne, den ena höll i kopplet och den andra i selen under magen


Jag och Libra har somnat inne i Libras hage :)


Sen tyckte hon att hon skulle ligga såg här :P


Alla 30 agrafferna som höll ihop såret :) Oskönt och ligga på?


Då var alla agraffer borta :)


Och efter några veckor såg det så här fint ut :)


Då var det dags för rehab med tred-milen i luleå


Libra går på jättebra :)


Protesen på röntgenbilden


En "vanlig" höftledsbild ;)


Här är det benet som hon ligger på som protesen sitter i men det syns lika bra ändå :)


Och så här ser hon ut idag :) Vacker som en sommarnatt :)



Även TACK till alla som er som stöttat, hjälpt och lyssnat. TACK återigen Veronica för vilken superuppfödare du har varit, helt klart den bästa i sitt slag, otroligt stöttande och jag har kunnat ringa dig när som helst. Tack mamma, Tack Viktor, Tack personalen på Strömsholm och personalen i Luleå. Och sist men inte minst TACK Isak, utan dig hade detta inte varit möjligt!


/Sanne Johansson

 

Kommentarer
Postat av: Anneli och Alba

Hej Sanne

Samhällets kvarnar mal sakta och det går ut över oss eller framförallt våra hundar tyvärr..Jag tror att synsättet på hund måste ändras hos fler för att en förändring ska komma tillstånd. Förhoppningsvis kommer så att ske i framtiden, det är jag nästan helt övertygad om och då kommer vårt arbete inte vara förgäves. Kramar Anneli och Alba (som har fått vuch av sin matte = världens bästa valpuppfostrar championat)...Hoppas att vi träffs i alla möjliga hundsammanhang i framtiden!!!!

2009-07-09 @ 22:08:27

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0